Utgrävningarna

Unna Saiva är lulesamiska och betyder den lilla heliga sjön. På platsen finns två offerstenar. Offerplatsen användes under vikingatiden och tidig medeltid. Innan arkeologen Gustaf Hallström kom hit 1915 hade offerplatsen, med några få undantag, fått vara ifred för plundrare runt tusen år.

Det är en av rikaste offerplatserna i Sápmi. Då platsen grävdes ut hittades över 600 föremål, som numera förvaras på Historiska Museet i Stockholm. Ett tjugotal mynt förvaras på Kungliga Myntkabinettet.

Brev till Stockholm
Den 9 augusti 1915 skrev Gustaf Hallström ett brev till Riksantikvarien samma kväll som den första utgrävningen i Unna Saiva hade gjorts. 

Ärade broder! Äntligen är lön för mödan.

Efter en timmes grävning här och där runt offerstenen träffades till slut ett kraftigt ben- och hornlager – väldiga renben (antagligen vildren), horn av älg, käkar av björn (minst fyra individer) samt ett spänne av brons. Jag lät genast avsluta grävningen för att fortsätta i morgon.

Det är underligt med "känningar". Då jag lämnade den förra offerplatsen 40 mil eller så härifrån hade jag många och närmare platser att välja på, även lättare tillgängliga. Men denna mest avlägsna lockade mig. Jag fick den också helt tillfälligt av en lapp i mitt följe och jag tyckte att det var som att ta det i flykten.

Hallström författade brevet när han och hans följe hade återvänt till Suobbat där de övernattade. Här kan du läsa brevet i sin helhet. I Soubbat bodde vid den här tiden ett 20-tal personer, samtliga samer. Soubbat är samiska och betyder snöbro. 

I en inventeringsredovisning nio år senare skrev Gustaf Hallström:

Vid Unna Saiva (Lill-Saivets) vid gränsen mot Öfver-Kalix har förf. funnit en synnerligen rik offerplats, den rikaste hittills inom lappmarksgränsen /.../ Vid själva vattenbrynet ligga två stora stenblock, intill hvilka offergåfvorna hopats.

Här kan du läsa inventeringsredovisningen från 1924 i sin helhet.

Forskningsarkiv
Forskningsarkivet vid Umeå universitet förvaltar stora delar av Gustaf Hallströms efterlämnade handlingar. Tyvärr finns inga fotografier från utgrävningen i Unna Saiva, men det finns ett 70-tal dokument, som visar att utgrävningen pågick under sommaren 1915, bland annat:

  • Uppteckningar från Sajvatsresan 26/7 - 6/8, 9-12/8 1915
  • Ritningar och planscher över offerplatser och fångstgropar: Unna Saiva

Fakta om Gustaf Hallström
Gustaf Hallström föddes den 11 juli 1880 på Södermalm i Stockholm.

Han inledde sin karriär som amanuens vid Livrustkammaren och Naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning mellan 1905 och 1908. Därefter arbetade han som amanuens vid Statens historiska museum mellan 1909 och 1925. Under de åren företog han många forskningsresor, bland annat till Unna Saiva sommaren 1915.

Från 1925 arbetade Gustaf Hallström som antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Där förblev han fram till sin pensionering 1945. Bland hans skrifter kan nämnas ”Kan lapparnas invandringstid fixeras? – en arkeologisk studie” från 1929.

Under andra världskriget var Gustaf Hallström medlem i pronazistiska Riksföreningen Sverige-Tyskland.

Gustaf Hallström dog den 5 oktober 1962. Stora delar av Gustaf Hallströms efterlämnade handlingar, fotosamling och arkiv förvaltas av Forskningsarkivet vid Umeå universitet.