Vägvisaren – en skogssame från Suobbat

Arkeologen Gustaf Hallström nämner en ”lapp” som vägvisare till offerplatsen Unna Saiva i ett brev till riksantikvarien Bernhard Salin den 9 augusti 1915. Vägvisaren var den 44-årige skogssamen och hemmansägaren Paulus Nilsson Granberg från Suobbat. Det visar dokument som finns bevarade på Forskningsarkivet på Umeå Universitet.

Gustaf Hallström och hans kollegor, bland andra jägmästare Carl Rothman från Gällivare, hade Paulus Nilsson Granberg som guide sommaren 1915. De bodde troligen hos Paulus och hans hustru Anna Maria i Suobbat under utgrävningarna av offerplatsen i Unna Saiva. 

På kvällen den 9 augusti 1915 skrev Gustaf Hallström ett brev från Suobbat till riksantivarien Bernhard Salin:

”Det är underligt med ”känningar”. Då jag lämnade den förra offerplatsen 40 mil härifrån eller så hade jag många och närmare platser att välja på, även lättare tillgängliga, men denna mest avlägsna lockade mig. Jag fick den också tillfälligt av en lapp i mitt följe och jag tyckte det var som att ta det i flykten.”

"Onda ben"

Paulus Nilsson Granberg föddes i Suobbat den 29 oktober 1870. När han var 25 år gifte han sig med 17-åriga Anna Maria Jacobsdotter från Skeldaive i Gällivare kommun. Fem månader senare föddes deras första barn, Anna Magdalena.

Paret fick i rask takt tio barn. Men alla överlevde inte till vuxen ålder och Paulus tvingades begrava flera barn innan han själv gick bort den 15 april 1952 vid 81 års ålder.

År 1915 träffade Paulus Nilsson Granberg arkeologen Gustaf Hallström från Stockholm. Han berättade om den samiska offerplatsen vid sjön Unna Saiva, ett par kilometer från Suobbat i väglöst land. De tog sig dit en regnig eftermiddag.

Hallström skrev samma kväll till riksantikvarien Bernhard Sahlin:

 ”På kvällen gick jag med två man bort till offerplatsen som anträffades efter en timmes letande under hällande regn. Efter en timmes letande här och där kring offerstenarna träffades ett kraftigt ben- o hornlager /…/. Jag lät genast avbryta grävningen för att fortsätta i morgon”.

Över 600 föremål grävdes upp och fördes till Historiska museet i Stockholm.

Åren som följde blev tunga för Paulus Nilsson Granberg. Han förlorade sin hustru och tre barn. Den 6 juli 1917 avled Paulus hustru Anna Maria, 39 år, av tuberkulos.

Renskötaren och samen Seth-Ivan Eriksson berättar för journalisten Bosse Johansson från NSD att hans morfar hjälpte arkeologerna i början av förra seklet: "Han visade dem stenen och var de skulle gräva".

När Paulus blev äldre fick han allt svårare att gå. På bygden pratades det om orsaken till hans dåliga ben – folk ”visste” att det berodde på att han hade varit vägvisare till den heliga offerplatsen i Unna Saiva.

"På ålderns höst flyttade Paulus till sin dotter, som var gift med min halvbror och bodde granne med oss", berättar 90-årige skogssamen Sören Andersson från Falkabergsåsen, Satimvarri.

"Han var en rolig gubbe. Han berättade alltid historier och sagor, säger Sören Andersson, som minns Paulus från sin uppväxt". När Paulus gick bort vid 81 års ålder 1952 var Sören med och bar hans kista.

Hela området omkring Lillsaivis anses för övrigt vara rikt på kultplatser som har nyttjats av både skogssamer och fjällsamer. Sådana platser är bland andra Passemyran (Heligmyren), Passeberget och berget Storspiken.

"Det finns andra ställen än Unna Saiva, men de ska få vara i fred, i lugn och ro, sa Seth-Ivan Eriksson till journalisten Bosse Johansson på NSD för ett antal år sedan.

Sören Andersson säger samma sak idag: "Jag känner till en offerplats, men jag har lovat att aldrig avslöja den, och det kommer jag aldrig att göra".

Suobbat – en skogssameby

Suobbat ligger i den sydligaste delen av Gällivare kommun i Lappland. Byn är en del av Flakabergsgruppen inom Gällivare skogssameby.

Det finns 51 samebyar i Sverige, varav tio är skogssamebyar. Det är inga byar i bemärkelsen ”en samling hus på ett ställe”. En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som regleras i rennäringslagen. En skogssameby innebär att renarna är i skogslandet hela året, de flyttar inte till fjällen sommartid.

År 1882 tillsattes en kommitté för att utreda samernas situation i Sverige. Den visade att skogsrenskötseln var utbredd i Gällivare socken. Det totala antalet renar var 6500. Samtliga verksamma inom skogsrenskötseln var också nybyggare, precis som Paulus Nilsson Granberg i Suobbat.

Läs Gustaf Hallströms brev till riksantivarien här.

13 apr 2020